Hej ! Jag kallas "Brunhilde" här i Rovfågelrehabiliteringen, där jag har varit i behandling sedan den 14 augusti 2006. Jag blev påkörd av en bil - min högra vinge kastades bakåt så snabbt och hårt att en eller flera stora nervbuntar som utgår från Plexus brachialis eller "överarmsflätan" gick av. De töjdes snabbt ut i så hög grad att de gick av, och jag förlorade känsel och all övrig innervation i min vinge, som bara hänger rakt ner....men statsveterinären Torsten Mörner sa att fåglars avslitna nervändar växer med ca. 3 mm per dygn (3 gånger snabbare än en människas).

Så jag går omkring i voljären och hoppas på bättring. Snart kanske nervändarna hittar varandra för nya kontakter och jag kan använda vingen ordentligt igen.

Jag äter mellan 4-5 möss varje dag och sover på en halmbädd i ett hörn av voljären. Min make är i Nordafrika över vintern och jag hoppas vi kanske ses igen i vår.

Hälsningar

Brunhilde - en stilig, vuxen Brun kärrhökhona som troligtvis har häckat i Hjälstaviken.

PS. En del av er kanske funderar varför jag kallas "Brunhilde" ? Ulrich Jessen ger varje fågel som behandlas i Rovfågelrehabiliteringen ett namn som som gör att "man" lättare kommer ihåg varje fågelindivid som behandlats här. DS.

Trist slut i maj-07:

Ingen förbättring - nervändarna möttes inte ochvi tog beslutet att avliva denna fina fågel för att befria henne från det lidande som frihetsberövandet ändå innebär och därtill även detta stora handikapp.